Idag så går mina tankar till min kära kusiner Rebecka, Sara och Frida och så klart min moster Sussie.
Mamma ringde mig imorse men jag väntade med att ringa upp för jag låg i sängen så jag tog det lungt och klädde på mig och gick upp. Sedan ringde jag upp hem till mamma, upptaget jaha, då ringer jag mammas mobil då. Mamam pratade med håkan i hemtelefonen så jag pratade med Stefan som sa att mamma hade ringt och att jag skulle få prata med henne, tänkte inte mer på det. När jag väl fick prata med mamma lät hon lite konstig och sa att Siw hade ringt, jaha vad kul tänkte jag.

Men det var inte alls så kul, fick veta att mina mosters man, mina kusiners pappa hade gått bort igår.. Jag blev helt chockad visste inte riktigt vad jag skulle säga. Mamma började förklara att han hade blivit bättre, för han har vart sjuk ett tag, och börjat gå upp och gå och skulle få åka till ett rehab. Vi började prata lite om att det var helt oförståeligt att det alltid ska hända så nära inpå jul, även Siw hade sagt det.

Sedan skulle jag berätta det för Karin (svärmor) som även är min kusins chef så att hon vet om det, då kom tårarna. Jag började ringa runt till syrra och skulle få tag på pappa, helt omöjligt ingen telefon funkade hos pappa. Så det var bara att knalla dit och berätta. Pappa som inte är den som visar känslor blev väl lite chockad och visste inte riktigt vad han skulle säga, vilket är förståeligt eftersom jag också blev helt chockad.

Hur som helst så hoppas jag att Janne har det bra nu där han är. Man får väl se det positivt och se det som så att det var det bästa för honom och att han har det bättre nu. Men jag är ändå ledsen för mina kusiners och mosters skull för det är verkligen ingenting man vill ska hända någon när och kär.

R.I.P Janne Sandelius.

Jag finns här för er familjen Sandelius..